Att ha en rik matkultur verkar inte innebära att nationen har även en rik vinkultur, eller tvärtom. Jag har t.ex. inte kunnat uppleva något bra grekiskt vin hittills trots många semesterveckor där. Och trots att Iran (gamla Persien) har en gammal vinkultur, vet jag ingen äkta iransk mat som passar bra till vin överhuvudtaget – om man inte räknar grillade köttbitar (kebab) till äkta iransk mat! Iransk mat i sig kan vara ganska "berusande" men suddar bort vinet, speciellt om den har saffran. Det är kanske risets fel?
1- Shiraz är en stad i södra Iran med mångtusenårig vinkultur, därifrån druvsorten Shiraz (= Syrah) kommer och det var detta vin som stora poeten Hafez drack och skapade odödlig poesi.
2- Saffran är alkoholantagonist när det gäller påverkan i hjärnan. Gamla romare brukade dricka en 6-a saffran i hetvatten (man kanske kan kalla det för saffrante) innan de gav sig i väg till suptävling, har jag läst någonstans. Också vid för mycket rus kan man dricka en 6-a saffrante och se där, man kommer att känna sig spiknykter efter ungefär en kvart! Men jag har inte provat detta mot baksmälla, och naturligtvis sänker den inte promillehalten! Tyvärr!
Det har gått 800 år sedan Moulana föddes och Unesco har utropat 2007 till Rumi-året och man firar det världen över, bland annat den 29 och 30 september i ”Rumifestival 2007” på Södra teatern i Stockholm.
I dagens DN finns en essä av den mycket välpålästa Simon Sorgenfrei där han berättar nästan allt om Moulana. En liten sak som kan läggas till när det gäller relationen mellan Moulana och Shams är att Shams gifte sig med Moulanas mycket älskade styvdotter Kimia-khatoun. Men Shams visade sig vara en mycket grym kvinnoförtryckare och det sägs att han i ett svartsjukeutbrott misshandlade och dödade Kimia-khatoun. En läsvärd roman-biografi på persiska om Kimia-khatoun av Saide Ghods kom ut i Iran för 2 år sedan.
Och jag undrar hur och varför Bastam har blivit Bistam i DN:s artikel. Heter staden historiskt Bistam på svenska?
1- Läste en intressant artikel i dagens DN om den (o)dödliga Kalasjnikov (AK-47) som fyller 60 år. Fast det är ingen som vet vad som hände så att i persiskan blev namnet Klashinkov کلاشینکوف ! Ett a är borta och n och i har bytt plats. Dessutom dyker upp ofta ett e där också: Kelashinkov! Märkligt.
2- Det var då det: Dick Cheney var inte för att invadera Iraq år 1994 (TV-intervju på 1.5 minut).
För ett tag sen läste jag en diskussion om hur svenska språket har påverkat andra språk i världen. Det var stora världsspråk man pratade om, men jag kan säga här att otroligt nog finns svenska ord även i persiskan! Inte från vikingatiden, utan från ca: för 100 år sen då svenska officerare och tjänstemän var bjudna till Iran (då hette det Persien här) för att organisera landets gendarmeri, kommunal verksamhet, och delvis tullen. Och då är det väl inte så konstigt att en del svensk terminologi i dessa sammanhang hamnade i persiskan. Men sen förekom andra tjänstemän från Belgien, Frankrike, Ryssland, och Storbritannien, och det blev huller om buller.
Att det finns många persiska ord i svenskan är välutrett och det finns en och annan bok om det också, och även om historien om svenskar i Iran. Men jag tror att det är kanske värt en C-uppsats eller tom en doktorsavhandling att rota i persiskan efter vad som finns kvar av svenska ord.
Jag minns 3 ord utan att gräva. Men dessa ord har fått lite (och ibland mycket) förändrade innebörd och klang och nyans och mening med tiden. Jag påstår inte att har gjort någon vetenskaplig analys, utan det är vad jag tror:
1- Lat لات: Lösdrivare och vagabond oftast med kriminellt drag och beväpnat med kniv;
2- Bannbulla بامبول (bambull), ungefär: Så var det inte sagt! Så var det inte tänkt! Nu kastar du in en bambull, ett konstigt hinder بامبول در نیار! Jag gissar att ordet användes av den tidens svenska tjänstemän då en stor iransk präst (Shirazi) utfärdade en bannbulla mot tobak då Shahen Nasereddin överlät alla rättigheterna på Irans all tobak till engelsmannen Talbot för kommande 50 år;
3- Sopor سپور (جاروکش)ء: ordet har ingen bakgrund i själva persiskan och betyder kommunalanställd personal som har en kvast och en hink och sopar på stadens gator och hanterar hushållsavfall! Ordet håller på att försvinna sedan ca: 30 år tillbaka då sophanteringen är annorlunda nu. Ordet har av en slump haft en annan anknytning också i Iran genom azerbajdzjanska som talas av en stor del av befolkningen i landet och talades av ännu större del av renhållningspersonal på den tiden. Kvasten heter supurge på azerbajdzjanska och renhållningspersonalen heter supurgechi. Likheterna mellan dessa ord gjorde att svenska ordet sopor fick fäste i persiskan, tror jag.
