21 February 2020

Tjära i honung - 4

Mitt moderlösa fadersmål

Farfar Mashhadi Ali
(? - 1967)
Min mor pratade guilaki, ett språk som talas i norra Iran i sydöstra kusten av Kaspiska havet. ‎Språket är besläktat med persiska men persisktalande har svårt att förstå äkta guilaki. Mamma ‎var född och uppvuxen i Bandar-e-Anzali (enligt hennes gamla ID-handling Bandar-e-‎Pahlavi). Min far var turk från Azerbajdzjan, född och uppvuxen i Ardebil. Dessa två bodde ‎borta från var sin familj i Namin, 4 mil öster om Ardebil mitt i vägen mellan Ardebil och Astara, ‎på gränsen mellan två helt olika klimat. De var lärare, förstod inte varandras språk, blev ‎bekanta på ett tredje språk, persiska, lärde känna varandra, blev kära i varandra, och knöt ‎äktenskap. Jag var parets första gemensamma barn och föddes i samma Namin. Mitt ‎modersmål är därmed guilaki, mitt ”fadersmål” är azerbajdzjanska, och mitt ”vardagsmål” är ‎persiska, om man kan säga så. Jag var fem-sex år när föräldrarnas tjänst och därmed själva ‎familjen flyttade till staden Ardebil.‎

Read More...دنباله (کلیک کنید)‏

17 February 2020

Tjära i honung - 3

Sitter ensam i bilen och kör i en motorväg i Stockholms förort. Har höjt volymen av ‎kassettbandspelaren till max. Det är andra satsen ur Dmitri Sjostakovitjs elfte symfoni. Det är ‎scenen där Tsarens polis skjuter mot hungriga demonstranter i S:t Petersburg den 9 (22) januari ‎‎1905. Det känns som om det är min kropp kulorna träffar. Det gör ont. Trummor, pukor, ‎trumpeter, cymbal… Foten trycker omedvetet på gaspedalen. Har tårar i ögonen. Biter ihop ‎tänderna hårt. Trummor, pukor, trummor, pukor… Jag är inte där längre. Darrar i hela kroppen. ‎Trummor, trumpeter, och den där vassa piccolaflöjten som skär i hjärtat. Jag är utom mig själv. ‎Växlar upp och kör om en bil som bara kryper så sakta. Violiner, violiner… nu rinner tårar över ‎hela kinden. Underläppen börjar darra. Nu gråter jag ordentligt. Röda bakljusen i bilarna ‎framför syns suddiga genom tårar. Pukor, trumpeter, violiner… tårar droppar hejdlöst på ‎bröstet, och i backspegeln ser jag genom tårarna suddiga roterande blåljus.‎

Read More...دنباله (کلیک کنید)‏

15 February 2020

Tjära i honung - 2

Jag hade en kavaj vars ena axel satt lite snett och jag hade lämnat den till skräddaren för ‎lagning. En dag, i en fantastiskt solig vårväder 1975, hade jag promenerat tillsammans med ‎klasskamraten och goda vännen Manuchehr hela vägen från Arya Mehr Tekniska högskolan ‎‎(senare Sharif), pratat och pratat, och kommit till skräddaren i Laleh-zar-gatan, hämtat ‎kavajen, och återvänt till Shahreza-avenyn. Nu stod vi med ansiktena mot solen nära en ‎biograf. Här skulle våra vägar skiljas åt: Han skulle åka österut och jag skulle västerut. Men ‎orden ville inte ta slut.‎

Read More...دنباله (کلیک کنید)‏

12 February 2020

Tjära i honung - 1

آغاز تلاش برای ترجمه‌ی «قطران در عسل» به سوئدی، به همان شیوه‌ای که «از جهان ‏خاکستری» را تکه‌تکه منتشر کردم و سپس کتاب شد.‏

I juni 2019 skulle mina arbetskamrater tacka av mig som har jobbat här över 29 år och nu skulle gå ‎i pension. Jag skrev ett avskedsbrev och tackade för tiden som har varit. Många blev berörda av vad ‎jag skrev och berömde min text, så mycket så att jag fick berätta att jag har faktiskt redan ‎publicerat en bok med min livsberättelse, fast, tyvärr, på persiska. Men trycket sedan dess för att ‎jag ska översätta boken till svenska har varit så stort så att jag måste göra någonting åt det.‎

Read More...دنباله (کلیک کنید)‏