21 August 2008
پروژهای بر ضد نادانی
20 August 2008
Önska, önska!
Jag slog till igen häromdagen och önskade på programmet Önska i P2 - med min egen röst denna gång! Nu läser jag i programmets hemsida att de kommer att spela min önskan i morgon, torsdag. Jag ska inte avslöja nu vad musiken är men jag kan bara säga att den är en av mina absolut största favoriter. Det är ett stycke musik som jag har levt med i över 30 år speciellt under mina sorgliga stunder, och den berör mig i mina djupaste gömställen i själen. Så, lyssna på Önska i P2 i morgon kl. 9 till 10.
Har ni hört någonting någonstans och ni undrar vad musiken heter och vem kompositören är, eller har ett stycke musik fastnat i huvudet och ni vet inte vad det är, eller vill ni helt enkelt höra igen den musik ni älskar, så ring eller e-posta ni också och önska. Som jag har berättat tidigare så är programmets producent och ledare mycket duktiga och de kan hitta er önskade musik även om ni kan bara nynna lite av den.
Hör min önskan även på programmets 30-dagarsarkiv, om ni missar höra den i morgon eller om ni vill höra den igen!
18 August 2008
”Olympisk anda”
Det gjorde väldigt ont att se Sanna Kallur ramla och inte få visa vad hon går för. Jag satt i minuter och tänkte: Tänk bara…, tänk om alla hennes medtävlande skulle stanna, vända tillbaka, hjälpa henne på benen, gå tillsammans till startlinjen och begära att försöket upprepas! Tänk! DET skulle jag kalla för ”olympisk anda”, samma anda som kännetecknade den legendariska och folkkära iranska brottaren Gholamreza Takhti.
Takhti vann OS-guld 1956 och 2 gånger OS-silver i 1952 och 1960, 2 VM-guld, 2 VM-silver, och en AM-Guld (Asiatiska Mästerskapet). Det sägs att i OS i Helsingfors i 1952 när han såg att svenska brottaren Viking Palms knä var skadat och svullet, rörde han aldrig detta knä under matchen. Viking Palm fick guldmedaljen. Den största legenden i brottningen i alla tider, vitryssen Alexander Medved (och här), hittills den enda brottaren som har vunnit 3 OS-guld, har i en intervju i Teheran 1997 berättat följande (jag översätter tillbaka från persiska):
Under ett VM [1962 i Toledo, USA] blev mitt högra knä skadat när jag brottades med bulgariska brottaren. Dagen därefter skulle jag brottas med Takhti. Min tränare ville att jag skulle brottas med stängd gardering men jag som visste hurdan Takhti var sa till tränaren ”jag fixar detta”. Sen gick jag fram till Takhti och berättade för honom om min knäskada. Han rörde inte en enda gång detta knä under hela matchen, som en stor och riktig gentleman.
Medved vann guld och Takhti vann silver i detta VM. Men detta hade hänt tidigare också under VM 1959 i Teheran: Takhti brottas med bulgaren Petko Sirakov, får tag i hans ben, trycker och vrider och är på väg att få Sirakov på ruggen, men Sirakov känner stor smärta och pekar på ena benet. Takhti ser detta och släpper taget. Hemmapubliken är jätte besvikna och skriker, men innan domaren hinner reagera reser Sirakov sig, tar i Takhtis arm och höjer den upp i luften som segrare.
DETTA kallar jag för idrottsanda!
Eller är jag för naiv?
Läs mer: Takhti An Unforgettable Hero
Och se resultaten från 1959 här.
16 August 2008
Lite IT - 4
Datorn beter sig konstigt. Ett och annat program stänger av sig själv, program startar sig, program tappar eller får fokus, texten i programmen blir oläsliga, inloggningssidan verkar bli kontrollerad av någon annan, datorn hänger sig av oförklarliga skäl. Vad är detta? Vad göra?
En orsak till allt detta kan vara ”språkfältet”, den lilla blåa knappen längst ner till höger på skärmen med texten ”Sv”, en helt onödig knapp om du inte växlar mellan olika språk när du skriver text.
Gör dig av med ”språkfältet”. Det gör datorn instabil och tar plats i datorns arbetsminne genom programmet ctfmon.exe som körs i bakgrunden. Det räcker inte att högerklicka på språkfältet och stänga av det. Då kommer ctfmon.exe att finnas kvar i bakgrunden. Gör såhär i stället:
1- Gå till Start / Kontrollpanelen;
2- Starta ”Nationella inställningar och språkinställningar”;
3- Gå till fliken ”Språk” och tryck knappen ”Information…”;
4- Gå till fliken ”Avancerat” och i rutan för ”Systemkonfiguration” bocka för ”Inaktivera avancerade texttjänster”.
Detta kommer att stänga av språkfältet men du kan fortfarande växla mellan olika språk, om du använder olika språk i datorn. Detta gör du genom att trycka på tangenterna Alt + Shift. Tryck igen på Alt + Shift för ett annat språk.
Själv har jag haft stora problem med ctfman.exe på jobbet när jag felsökte beräkningsprogram skrivna i Fortran. Programmeringsverktyget Compaq Visual Fortran hängde sig stup i kvart vid felsökningen (debug) och ingen, inte ens folk på Compaqs support forum kunde hjälpa till. Det tog många timmar för mig att utesluta alla möjliga orsaker en efter en och steg för steg för att hitta boven. Och när jag väl hittade ctfmon.exe så kunde jag läsa på Internet hur hela världen förbannar Microsoft och detta program för all instabilitet det medför med sig. Denna upptäckt rapporterade jag i Compaqs forum och räddade många arbetstimmar åt programmerare runtom i världen.
Läs mer:
How to configure Windows XP to start in a "clean boot" state
Frequently asked questions about Ctfmon.exe
Programs May Start, Quit, Lose, and Gain Focus Randomly.
05 August 2008
بدرود، چهرهی شاخص "ادبیات شاهد"
نخستین اثر او "یک روز از زندگی ایوان دنیسوویچ" را نزدیک به بیست سال پیش خواندم و این یکی از نوشتههایی بود که تکانم داد و چشمانم را گشود (ترجمه هوشنگ حافظیپور، نشر دریا، تهران 1350). دو بار کوششم برای خواندن "مجمعالجزایر گولاگ" پس از چند ده صفحه از پیشرفت بازماند و کتاب را از دست نهادم! گناه از زندهیاد عبدالله توکل نیست. او مترجم خوبی بود. سالژهنیتسین دشوارنویس است و زبان او برای همزبانانش نیز دشوار است. او از کاربرد واژههای تازه و بهوام گرفته از زبانهای دیگر پرهیز میکرد و واژههای اصیل و کهن روسی را با ساختاری از سدهی نوزدهم بهکار میبرد. "بخش سرطان" او را نخواندهام و امروز میبینم که بسیاری آن را بهترین اثر او میدانند. باید پیدایش کنم و بخوانم.
جایزهی نوبل ادبیات سال 1970 به او داده شد، اما او برای دریافت جایزه به استکهلم نیامد زیرا میترسید که اگر به خارج سفر کند، در بازگشت او را به میهناش راه ندهند. سرانجام در سال 1374 و هنگامیکه "مجمعالجزایر گولاگ" در خارج از اتحاد شوروی منتشر شد مأموران کاگب او را سوار بر هواپیمایی از میهناش بیرون کردند. او در دسامبر همان سال به استکهلم آمد و جایزهی نوبل را پس از چهار سال دریافت کرد.
پس از 20 سال زندگی در غربت و پس از فروپاشی شوروی، سالژهنیتسین به سال 1994 به میهناش بازگشت و در همهی شهرهای بر سر راهش از ولادیواستوک تا مسکو مردم همچون قهرمانی به پیشوازش رفتند. او سخت کوشید که در سیاست روز میهناش فعال باشد و تأثیر نهد، اما بیست سال دوری از میهن شکافی میان او و اندیشههایش و مردم کشورش پدید آوردهبود: مردم و بهویژه جوانان چیز تازهای در سخنرانیهای او نمییافتند و او بهتدریج به تلخی و قهر صحنهی سیاست را ترک کرد. با این همه نمیتوان از تأثیر او در افشای جنایتهای دوران استالین چشم پوشید. هوراس انگدال سخنگوی فرهنگستان سوئد (که در آن برندهی نوبل ادبیات را بر میگزینند) میگوید:
در سخن گفتن از نقش یک نویسنده شاید اغراقآمیز به نظر برسد، ولی با این همه او یکی از کسانی بود که به فرو ریختن دیوار کمک کرد، شاید نه با کتابهایش، بلکه با مخالفتهایش و این که دولتمردان نتوانستند ساکتش کنند. کتاب او دربارهی اردوگاههای کار، "مجمعالجزایر گولاگ"، الهامبخش نوفیلسوفان فرانسوی و سرآغاز تصفیهحساب مارکسیستهای غربی با نظام شوروی بود و بدینگونه در جهان غرب همان قدر مؤثر بود که در روسیه.
سرگذشت و خاطرات تکاندهندهی یک "ایوان دنیسوویچ" ایرانی (دکتر عطاالله صفوی) از اردوگاههای کار اجباری سیبری را در کتاب "در ماگادان کسی پیر نمیشود" بخوانید (به کوشش اتابک فتحاللهزاده، تهران، نشر ثالث، چاپ سوم 1386).
راستی، این "گولاگ" را کسانی کولاک میخوانند و مینویسند، که البته غلط است. Gulag یک سَرواژه (آکرونیم acronym) روسیست ساخته شده از نخستین حروف و مخفف این کلمات: Главное Управление Исправительно-Трудовых Лагерей и колоний یا با حروف انگلیسی Glavnoye Upravleniye Ispravitel'no-Trudovykh Lagerey i koloniy که یعنی "اداره کل اردوگاهها و مجتمعهای کار تأدیبی".